inget lyxlir

Jag har överlevt..nästan iallafall. 2 veckor utan mina barn. Imorgon hämtar jag hem dem efter att inte ha sett dem eller pratat med dem på 2 veckor. De har varit utomlands med sin pappa.
Det kan inte vara sunt att vara ifrån sina barn så länge, jag tror inte det. Jag har haft rent kroppsligt ont stundvis. Det är första gången det var så länge.
Jag vet att folk menar väl då de säger med nästan ett uns av avundsjuka i rösten att man allt har en lite lyxig tillvaro. Jag kan förstå att det verkar så. Man kan äta när man vill, göra vad man vill m.m. Men det är ju liksom inget lyxigt i det..jag har ju valt ett liv med barn och är fullt nöjd med den lilla egentid jag kan ta mig ändå. Vad jag vill ha sagt med det är alltså att det är på tok för länge att vara utan sina barn i 2 veckor, speciellt när man inte väljer det själv.
Men, imorgon kommer de!
Nu har jag sprungit och håller på att laga middagen tills imorgon. Jag jobbar hela dagen imorgon och tänkte vara lite planerande att ha maten klar när jag hämtat hem barnen.

God kväll
Starrinskan