Bilkyrkogård

God kväll!
Nu hade jag lust att ta tag i den här dammiga bloggen igen, så jag gör ett försök. Tänker inte ens försöka säga att jag ska starta igång igen men idag kände jag för att skriva iallafall :)

Tänk att komma ut från toaletten på Årjängs bibliotek, en kvinna säger på norska till mig "Är du Maria Starrin?" Jag svarar naturligtvis "ja" och börjar tänka vem detta kan vara eftersom hon inte såg bekant ut. "Åh, fortsätter hon, jag har följt din blogg i massa år"
Hon berättade att hon börjat läsa den för kanske 4-5 år sedan och när inlägget kom efter några månaders uppehåll om skilsmässan så hade hon bara suttit med öppen mun och varit helt chockad. "Jo", svarade jag, "det blev jag med"
Den här kvinnan heter Heidi och bor med sin familj i Töcksfors och driver Turisthemmet där. Mannen visade sig vara chaufför och ägare till den fantastiska veteranbuss vi senare under dagen skulle åka i.
Ett fantastiskt roligt möte som nog gjorde att jag kände för att skriva idag.
Både hon och dottern Maud ville absolut vara med på en bild i min blogg :)

 Hur jag hamnade i Årjäng idag beror på att min vän Anna blev bjuden på ett boksläpp av en gammal vän som gjort en fotobok om bilkyrkogården i Båstnäs. Han heter Staffan Ekengren.
Det var först invigning av utställning på biblioteket i Årjäng, därefter lunch på en jättemysig restaurang i Töcksfors.
Sedan var det dags för en utflykt till just bilkyrkogården, som ligger i Båstnäs, ca 45 minuter från Töcksfors. Vi skulle alltså åka dit i en gammal veteranbuss som Heidis man Jörgen just köpt.
I backarna upp stannade den nästan och jag fick känslan av att nu rullar vi bakåt.
Ratten satt på höger sida och dörren var öppen då vi åkte.
Med på bussen var en äldre man som växt upp i bygden nära skroten. Han kunde allt om alla hus vi passerade och gav oss en fullständig guidning. Han tyckte även att Karlstad var väl ok, bara att det låg lite avsides...

Bilkyrkogården var för länge sedan en skrot som drevs av två bröder men har nu i många år stått helt orörd och blivit en kyrkogård. Det växer träd upp ur bilarna och mossa på huvarna.
Ett helt fantastiskt ställe. Väldigt spöklikt.

Boken "Kärlek till en skrot" 

En annorlunda och härlig dag alltså. Vi kom hem vid 20-tiden och nu sitter jag och firar lördagskvällen i pyjamas ätande en fryspizza och dricker ett glas rött. Fint ska det vara!

Tack Heidi för inspirationen att skriva och dina otroligt varma ord!

God kväll!

Starrinskan